Att börja i det som redan finns
I Malmö blev en av Värmeverkets viktigaste frågor särskilt tydlig: hur börjar man i det som redan finns?
Det kan låta enkelt, men i stadsutveckling är det ofta just där svårigheten ligger. En byggnad är aldrig bara en byggnad. Den bär på material, minnen, funktioner, gamla användningar och nya möjligheter. Runt den finns människor som känner platsen på andra sätt än vad en karta eller kalkyl kan visa. Därför blev Malmö ett viktigt stopp i vår omvärldsbevakning. Här tittade vi närmare på hur en stad kan arbeta med social hållbarhet, platsbaserad arkitektur och medborgarledd organisering som praktiska frågor: hur pengar riktas, hur lokal kunskap tas tillvara, hur gamla byggnader får nytt liv och hur människor kan organisera sig kring en plats framtid. Malmö är intressant eftersom staden länge har arbetat med social hållbarhet som en del av stadsutvecklingen. Arbetet formaliserades efter Kommission för ett socialt hållbart Malmö, som 2013 föreslog strategier för att minska skillnader i hälsa och öka jämlikhet.
När pengar riktas mot sociala värden
En sak vi tittade på var hur Malmö börjat styra pengar mot sådant som annars kan vara svårt att fånga i en vanlig fastighetskalkyl. Under 2023–2025 har staden börjat använda sociala obligationer, där lån öronmärks för projekt med tydlig social hållbarhetsprofil. Pengarna kan gå till hållbara livsmiljöer och projekt inom arbete, utbildning, integration, kultur, fritid och social inkludering. För oss är detta intressant eftersom Värmeverket rör sig i gränslandet mellan ekonomiskt, socialt och kulturellt värde. Kultur, föreningsliv och mötesplatser kan bidra till trygghet och tillhörighet i ett område, men de värdena syns inte alltid i de kalkyler som styr vad som byggs, bevaras eller får finnas kvar.
Platsbaserad arkitektur
Malmö-delen av vår omvärldsbevakning handlar också om platsbaserad arkitektur: att ny bebyggelse och stadsbyggnad tar utgångspunkt i platsens karaktär, historia, kontext och de människor som vistas där, i stället för att börja i generella standardlösningar. För oss är det en viktig påminnelse. En plats börjar inte med en ritning. Den börjar i det som redan finns: byggnader, material, rörelsemönster, minnen, verksamheter, behov och relationer. I Malmö lyfts flera principer som ligger nära vårt arbete: att göra plats för lokal kunskap och inflytande, att värna och förädla det som redan finns och att gestalta i relation till platsens karaktär.
Återbruk som förankring
Samma tanke gäller återbruk. Det är inte bara en klimatåtgärd, även om klimatfrågan är central. Det är också ett sätt att låta en plats behålla spår av sitt tidigare liv. Material, strukturer och byggnadsdelar kan bära berättelser vidare, samtidigt som de får nya funktioner. I vårt arbete med återbruk och DIY/självbyggeri finns därför både en ekonomisk och en social dimension: det kan bidra till lägre lokalkostnader, men också till att utvecklingen blir mer handlingsnära och begriplig för dem som ska använda platsen.
Backa Kåken: när människor organiserar sig kring en plats
I Malmö tittade vi också på Backa Kåken, ett medborgarlett initiativ som vill köpa och utveckla det gamla fängelseområdet. Det är ett konkret exempel på vad som kan hända när människor inte bara vill lämna synpunkter på en plats, utan själva organisera sig kring dess framtid. Backa Kåken samlar boende, föreningar och kreativa aktörer kring idén om kollektivt ägande och demokratiskt beslutsfattande. Initiativet beskrivs som ett exempel på medborgarledd omställning, där medborgare, föreningar och kreativa aktörer själva tar initiativ till att forma sin stadsdel. Under 2024 bildades föreningen, samtal fördes med det kommunala fastighetsbolaget MKB och workshops genomfördes med boende, lokala föreningar, arkitekter och representanter från Malmö stad. Det mest intressanta med Backa Kåken är kanske att det inte är en färdig framgångssaga. Våren 2025 hade projektet samlat hundratals delägare och flera intressenter, men köpet var ännu inte genomfört. Det gör exemplet användbart för oss. Det visar att medborgarledd stadsutveckling inte bara handlar om engagemang, utan också om juridik, kapital, tålamod och långsiktig förvaltning.
Vad vi tar med oss från Malmö
Det viktigaste vi tar med oss från Malmö är att platsens värde behöver göras konkret. Det räcker inte att säga att kultur, föreningsliv, trygghet och lokal kunskap är viktiga. De behöver få former som påverkar hur vi planerar, finansierar, bevarar och utvecklar. Malmö ger inga färdiga svar för Värmeverket. Men exemplen hjälper oss att se att arbetet med en byggnad alltid också är ett arbete med relationer, resurser och förtroende. Det handlar om förankring, ekonomi och en process som börjar i det som redan finns.
Den som vill fördjupa sig i platsbesöket, exemplen och resonemangen kan läsa mer i den länkade PDF:en med Värmeverkets omvärldsbevakning från Malmö.